Snön är borta, lagom till bjällerklang jävla advent. Jaja, jag vet en sak som inte smälter bort och det är chokladen i min chokladkalender, för den står i kylen. Lagom tempererad, redo att äta de tidiga adventmorgnar då jag halvblind av blocksockerfall stapplat nerför trappan. Medan chokladen formad till en tomte eller en snögubbe eller en minijulgran smälter i min mun framträder världen ur den suddiga sepiafärgade omgivningen som alltid gör sig påmind när en "chokladpaus" varat för länge. Som skalmans "mat och sovklocka", som jag personligen alltid sett som en pedagogisk kommentar till behovet av något gott några gånger per dag, för att inte sjunka alltför djupt i livets djävlighet.
Jag sväljer chokladen och klumpen i halsen. Godmorgon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar