Bort från allt,det är så kallt,
i fickan har jag en bit choklad, det är den som håller mig glad.
Jag mumlar frasen om och om igen, den säger så mycket om mig just nu, där jag sitter på en parkbänk medan vinden viner mellan träden. Jag har ju alltid varit något av en romantiker, jag uppskattar poesi och ibland tar jag poesin till vardagen. Gourmet today har bett mig skriva en artikel om maya-indianernas dyrkan av kakaobönan, och ändå sitter jag här och fryser, flera kilometer från min dator. Jag har en sjal knuten kring halsen och mitt huvud känns klart. Jag skrattar för mig själv. Ja jävlar. En kvinna kommer gående, hon har en grön kappa på sig och jag tycker mig känna igen henne. Hon pratar högt för sig själv, hon är sinnessjuk, nej, hon pratar wireless i sin mobiltelefon. Hon går mumlande bort genom parken, mot våt asfalt som jag hör klafsa, klafsa.
Klafsa klafsa framåt marsch,
jag är din chokladsoldat, mina stövlar, dem smälter bort.
Hon får aldrig höra dikten jag skickar henne i det ögonblick hon vandrar ut ur mitt synfält.
Sedan kommer ett gäng tonåringar, rastlösa varelser som skriker och hojtar, vem skämtar högst vem ses av alla?
Dem pekar på mig och skrattar, jag skrattar och pekar på dem. Vi har uppfunnit en hälsningsfras och båda parterna och ingen förnedras.
Ska vi lyssna på beatles, nej dem är beat-less,
vet du inte att takten har tappats bort och livet är för kort.
Daimen har nästan smält i min rockficka när jag plockar upp den.
Daim daim, du är min dam, min älskarinna,
du är dubbel, som jag,
och vet du,
att jag bara
Ett roligt typsnitt, blått mot rött, bra resonansfärger. Och så snaaap! En chokladbit som bryts av på mitten så man ser knäcket flyga mot en. Och så den trygga innehållsförteckningen, man ska ju veta vad man proppar i sig. Rekommenderas till två personer, står det. Jag hör kajorna skrika över mig.
Ett smutsigt moln, en äcklig, osund gemenskap.
Vi beger oss mot skyn med avsky.
Jag stoppar chokladen i munnen. Båda bitarna, en efter en. Det granna papperet låter jag blåsa iväg med höstlöven. Professor Choco delar inte sin dubbel-daim med någon.
/Er pralin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar